Så lika i vår olikhet. 1/6-2010-

Stod på tunnelbanan idag och småtittade på folk lite så där i smyg som man gör för det anses ju vara höjden av att vara ofin i Sverige att se rakt på sina medmänniskor om man inte känner dom. Märkligt fenomen men ändå...
Det som slog mig när jag tittade på alla runt omkring mig var att de hade alla sin "religion", alla hade sin "snuttefilt" det var bara olika sorters religion/snuttefiltar.
Där satt en somalisk ung flicka och höll i Koranen och sjöng böner lite för sig själv men högt nog för att man skulle uppfatta att hon lät, en ung latinokille satt med sin nyinköpta iphone och pluggade metodiskt manualen, en vit äldre herre satt djupt begraven i sin obligatoriska Metro, en annan vit äldre herre satt och slumrade men kastade då och då en vaksam blick ut genom fönstret som för att dubbelkolla att han inte missat stationen där han skulle kliva av , en vit kvinna i 30-årsåldern med en otroligt sömnig knatte hängande över ena axeln medan hon hade den andra armen upptagen med att rätta till detaljer på knattens sittvagn på ett nästan maniskt vis, två äldre utländska kvinnor satt i djupt samtal med varandra på det där tystlåtna viset som exempelvis nunnor talar med varandra alltmedans deras bruna nariga händer ömsade ett radband fram och tillbaka och till sist ett par unga tjejer av ska vi säga blandad härkomst som frenetiskt sms:ade och tuggade tuggummi med en fart som skulle ha imponerat på en get.
Alla dessa människor från olika länder och kulturer med olika religioner och språk....de betedde sig exakt likadant.
Alla fördrev sin tid med att pyssla med det som antagligen stod dem närmast om hjärtat just för stunden och jag fövånades ännu en gång över att det finns nynazister?! Hur kan man INTE se alla våra likheter när våra olikheter är så försvinnande få??
Det mänskliga beteendet är mäktigare än det kulturella eller nationella beteendet!
Det mänskliga beteendet är till största delen medfött medan det nationella/religiösa/kulturella beteendet är inlärt.

Lite senare i mina tankegångar funderade jag kring möjligheten att om vi lade ner våra snuttefiltar så skulle vi på något vis bli tvingade att se på varandra, tala med varandra och interagera med varandra...skulle det vara så hemskt? :)

Dagens uttryck: "Same same but different"


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Suddans

En titt in i ett snurrigt huvud som ställer alldeles för många frågor och som uppenbarligen kräver för mycket av sitt samhälle.

RSS 2.0